Pillan85

Sitter hemma hos mamma och försöker få liten att sova. Jag och Mira ska sova här i natt, men vår lilla tjej har fått för sig enda sedan hon kom till världen att hon ska vara vaken hela nätterna. Vilket är mindre kul.. men nu så länge som Jerry är hemma så funkar det ju iallafall då man kan bytas av och att man kan lägga sig en stund på dagen. Men vid tio-elva tiden så vaknar hon, och hon vägrar att somna ordentligt förrän mellan fem-sju på morgonen.
Så trött är man..

Jag här iallafall blivit bättre i alla sjukdomar. Hör ingenting alls på mitt högra öra fortfarande, men har åtminstone inte ont. Skönt nog.

Jannes begravning var i onsdags. Det var otroligt fint, men självklart fruktansvärt jobbigt. Begravningar är ingenting man vill gå på. Något som man helst vill slippa. Speciellt när det är en person som betytt så mycket, och haft en stor plats i ens liv. Jag tror jag fortfarande inte riktigt förstått detta. Utan det känns fortfarande så overkligt. Önskar att det inte var sant, utan att verkligheten skulle se annorlunda ut.
Det fattas en person i våra liv. Vad var meningen med detta?!

Allting rullar på, dagarna går, men jag kan inte riktigt säga att jag hänger med just nu. Väldigt mycket förändringar och väldigt lite sömn gör så att dagarna går in i varandra.
Robin går heltid hos dagmamman denna månad ut, så hans dagar innehåller iallafall lite rutiner om man jämför med mina.
Sedan är det dags för honom att gå ner till femton timmar i veckan, och då hoppas vi att lill-sessan sover bättre om nätterna.
Robin har hittills vart helt galen i sin syster, han ska pussas och kramas och hålla henne hela tiden. Vi som var lite oroliga över att han skulle bli jätte svartsjuk.. men än så länge har det gått hur bra som helst. Nästan så man får säga åt honom att han måste låta henne få vara ifred...
Men hellre det.