En evig väntan..

Känns som om allt man gör just nu är och går och väntar på att något ska hända.
Igår var det tvärlugnt i magen hela dagen, medans jag idag haft ont större delen av dagen.. men det är mer bara en fruktansvärd menssmärta i rygg och mage, samt ett enormt tryck neråt så det känns som om hon är halvvägs ute redan.
Ingenting mer som händer.. man bara väntar. En evig väntan.
Det konstiga är att hur orolig och rädd jag än är för den kommande förlossningen,.så vill jag just nu bara att den ska komma igång ordentligt. Så att man kan få det överstökat någon gång. Jag vet ju att jag inte kommer ifrån det liksom.

Annars så..
Jag har lämnat urinprov på förlossningen idag, sedan va jag till gränby med mamma för att inhandla de sista julklapparna. Men blev inte riktigt klar ändå. Såna fruktansvärda köer överallt, och allmänt kaos bland alla stressade människor, plus att jag fick mer och mer ont, så vi åkte hem efter ett par timmar bara. Julkaos är inget för höggravida :)
Markus och evelina kom hit och åt mat med oss sen. Och nu sitter jag och väntar på att Jerry ska komma hem, han är och hyr film. Hoppas att det blir en bra sådan bara..
Skulle egentligen vart ut och ätit idag, och firat en nybliven 25-åring, men vågade inte riktigt det med tanke på magen. Och kan ju för övrigt inte riktigt gå som folk, eller sitta heller för den delen.. eftersom det känns som om något är på väg ut där nere.. ursäkta språket ;)

Nej, åter till tv:n och denna väntan kanske...