Pillan85

GRATTIS till min Lilla Underbara Robin, som fyller 2 år idag.
Tänk att det nu är två år sedan som man låg där på förlossningen, och rent sagt trodde man skulle DÖÖÖ!! 2 år sedan och ändå minns man det som igår. Alla andra som säger att de glömmer smärtan rätt snart, men jag kommer fortfarande ihåg den, och säger fortfarande att det ALDRIG kommer bli en till, om inte hjälp till förlossningen finns.
Men nu är han som sagt 2. Stora lilla killen. Märks ju mer och mer hur pass stor han blir, med alla nya ord som ständigt kommer. och allting som han ska göra själv, och faktiskt kan själv med. Tror ju att det är väldigt lärorikt att gå på dagis för barn, där han lärt sig en massa saker. som skulle ta längre tid och lära sig hemma.

Robin blir hemma från dagis idag med, så det blir kalas-fika hos farmor Ulla sedan, då han sovit där i natt. och det är dit jag ska gå, efter några timmars jobb i lägenheten. Jätte tråkigt att inte ha honom hemma nu på morgonen, då det som sagt är hans födelsedag. Men det var det bästa, med tanke på hur trött han faktiskt var i går kväll. Hade aldrig orkat vara vaken till jag kom hem.

TRÖTT,TRÖTT,TRÖTT är man idag iallafall. Helt sjukt vad man ska sova dåligt. Men snart är denna stress period över, förhoppningsvis. Robin var upp till lägenheten igår och fick se den, dock så höll vi på och måla, så det var ju inte så mycket och se.. tror inte riktigt att han förstod nått heller.. men nu har han iallafall varit där.

Om en halvtimme ska jag väl ta och pallra mig dit, pappa min kommer dit och hjälper mig. Han är som tur är ledig idag. Så att jag får lite hjälp. Sen så ska jag dit igen ikväll, när Markus kommer och tapetserar klart.
Själv så håller jag på och målar robins garderob i 4 olika blåa nyanser, så det är lite pill-jobb. Men riktigt kul med. Hittills så har man ju bara målat i VITT, VITT, VITT. Äntligen lite färg.

Ja, vad är det mer som ska göras..?! Lite små fix här och där. och ja, sen den där JÄVLA packningen. som jag redan är riktigt less på. och då är det mycket kvar.

4 dagar kvar tills älsklingen kommer hem från Thailand. Men jag tycker att tiden gått otroligt fort ändå. Men nu tycker jag ändå att det är dags för honom att komma hem. Jag med mitt enorma närhetsbehov kan behöva en riktigt stor kram i denna stress, känner jag.

Nej, ska nu gå och ta nybadade Loke. Sen så är det dags att åka. Hörs sen!